Hankkija är en attraktiv partner inom foderbranschens forskning och produktutveckling

Vårt aktiva forskningsarbete, forskningspublikationerna och den övriga offentlighet som resultaten fått, bland annat Kemiindustrins innovationspris, har klart ökat intresset för Hankkija som partner inom forskning och produktutveckling. Detta har avspeglats I antalet kontakter från inhemska och internationella aktörer. Då en av foderbranschens största internationella aktörer nyligen uttryckte sin önskan att inleda forskningssamarbete med oss, började jag fundera över vad som riktigt hänt. Vad är det som gör Hankkija till en så intressant och attraktiv forskningspartner?

Vår konkurrensfördel är ett starkt tvärvetenskapligt och internationellt forskningsnätverk

Hankkija beslöt redan för 15 år sedan att lägga ut sin forskningsverksamhet och börja bygga upp ett tvärvetenskapligt och internationellt forskningsnätverk. Forskningsnätverket stödde i början produktutvecklingen av Progut, men senare har målsättningarna utvidgats till att också gälla utveckling av foder och nya foderämnen som stöder tarmhälsan. Forskningsnätverket och dess kompetens har utökats år för år. Den här kompetensnivån och mångsidigheten hade vi inte kunnat uppnå på egen hand, det kan inte heller stora internationella foderföretag göra. Utvecklingen av nätverken har samtidigt också förbättrat vår egen kompetensnivå, som vi dessutom lyft genom nya rekryteringar. För närvarande ingår tre disputerade doktorer och en doktorskandidat i Hankkijas FoU- och exportgrupp. Kompetensen inom Hankkija och dess forskningsnätverk är enligt min åsikt den nyckelfaktor som gör oss till en attraktiv samarbetspartner.

 

Hankkijas forskningsätverk
 

De första samarbetspartnerna i vårt nya nätverk var de finländska forskningsföretagen Alimetrics och Glykos. Tillsammans med dem utvecklade vi produkterna Progut® och Progres® och flera forskningsmetoder som gäller tarmsystemets / våmmens funktion och hälsa. Alimetrics särskilda styrkor är företagets simulationsmodeller för mikrobiologi, tarmsystem och våm och deras forskningsmetoder för tarmens fysiologi och immunologi. Glykos’ specialkunnade gäller medicinsk och näringsvetenskaplig forskning om kolhydrater (glykomik) och tillämpning av forskningens resultat. Tillsammans med LUKE och Helsingfors universitet har vi för närvarande gemensamma projekt som gäller utfodring av svin och mjölkkor. Raumoföretaget Forchem är en central partner för oss både inom produktionen av Progres och i forskningen om resinsyror.

Ghents universitet i Belgien hör till världstoppen när det gäller tarmhälsa hos fjäderfän. De utför för vår räkning forskning om resinsyrors funktionsmekanismer hos broilrar i ett treårigt projekt. I projektet har man redan påvisat resinsyrornas unika förmåga att stödja tarmens stödvävnader och tarmhinnans välmående och härigenom främja djurens välmående och produktion. Vi gör motsvarande forskning om idisslare i samarbete med Hannovers och Helsingfors universitet och med Luke. Med de andra företagen och forskningsanstalterna som nämns i illustrationen gör vi produktutvecklingssamarbete och försök med olika djur. Tillsammans med våra distributörer Devenish UK, Devenish USA och Denkavit gör vi gemensamma försök med nötkreatur, broilrar, kalvar, suggor och grisar. Tillsammans med vår forskningssamarbetspartner CQR i USA har vi tillsvidare gjort försök med broilrar. Schothorst Feed Research (SFR) har en speciell ställning i vårt nätverk. Via dem får vi kontinuerligt data om råvarornas fodervärden och utfodringsrekommendationer för djur, och gör tillsammans med andra foderfabriker gemensamma försök som är till nytta för produktutvecklingen av foder för alla djurgrupper. Dessutom gör SFR forskning på beställning av oss, följande projekt om undersökning av grisar kommer att påbörjas i fabruari 2019.

Forskningsmetoder till stöd för utvecklingsarbetet

Nyttan av fodren och tillsatsämnena mäts i sista hand genom djurens produktionseffektivitet och välmående. Det är ändå svårt att tillförlitligt påvisa nyttan enbart på basis av djurförsök utan att förstå produkternas funktionsmekanismer i djurens kropp. En bättre förståelse för funktionsmekanismerna hjälper oss också att styra produkternas användning enligt de förhållanden och situationer där de används, för att få ut maximal nytta. De unika metoder och det kunnande om forskning i fodrens och tillsatsämnenas funktionsmekanismer som finns inom Hankkijas forskningsnätverk har vuxit fram nästan obemärkt över tid. Det är nu länge sen våra partner analyserade tarmepitelets sockerstruktursammansättning och utvecklade metoder för forskning om bakteriers fastläggning i tarmen och mätning av immuncellerna i tarmen. Alla dessa metoder var på sin tid nya och banbrytande. Senare utvecklades simulationsmodeller för att beskriva tarmsystemets och våmmens funktion och analysera mikrobflorans sammansättning med hjälp av bakteriernas DNA (gensekventering). Nyaste nytt idag är att analysera de funktionella generna i tarmvävnaden, mäta bakteriernas funktion (vad de gör) och analysera parametrarna för tarmens kondition och inflammationer. Utvecklingen går framåt och Hankkija och dess partner går hela tiden i täten. En annan central faktor som gör ett partnerskap med Hankkija och dess forskningsnätverk intressant är vårt stora batteri av forskningsmetoder.

Kundnyttan av högklassig forskning är tillförlitlighet

Kundnyttan av allt detta i hemlandet och i exporten kan sammanfattas med begreppet tillförlitlighet. En bättre förståelse för produkternas funktionsmekanismer och vetenskapliga belägg för produkternas nytta i olika förhållanden säkerställer, att vi kan ge användarna rätt rekommendationer om produkternas användning och att våra säljlöften håller. Jag minns från gamla tider hur fodrens fördelar motiverades på basis av gårdsförsök. Försöks- och jämförgrupperna kunde bestå av djur i två olika broilerhallar, några suggor, en griskull eller en ko. Eftersom det på gårdsnivå finns många olika variabler och variation och försöken vanligen hade bara två upprepningar (oavsett djurantal), borde ett sådant försök i princip har upprepats 100 gångar innan resultaten var tillförlitliga. Ändå gör många foderföretag fortfarande så här. Metodkompetensen hos Hankkija och dess forskningsnätverk och deras vetenskapliga undersökningar om produkternas nytta, som publicerats i erkända publikationsserier, representerar ett annat sätt.


Juhani Vuorenmaa, forsknings- och produktutvecklingsdirektör