Mindre fosforvelastning med hjälp av utfodring

Grisar

Fytasenzym, som förbättrar utnyttjandet av fosfor, har använts i våra svinfoder från mitten av 1990-talet. Hos Hankkija har användningen av fytas ökat år för år, och samtidigt har man betydligt kunnat sänka fosforhalten i fodren. Vi går i spetsen för en bra och viktig utveckling.

Största delen av fosforn i svinfodret kommer från spannmål. Enbart totalfosforn räcker ändå inte, eftersom bara en del (ca 30 %) av spannmålens fosfor är i form av smältbar fosfor som svinet kan utnyttja. Största delen av fosforn i spannmål är bunden i form av fytinfosfor, som svinet inte kan utnyttja. Fosfor som är bunden vid fytin är skadlig för utfodringen, eftersom den stör svinets upptagning av aminosyror och vissa spårämnen.

Svinet behöver fosfor för sin energiomsättning och för benstommens utveckling. Förutom fosformängden är det vid planeringen av utfodringen också viktigt att se till att fodret har rätt kalcium-fosforförhållande.

Med utfodringen kan vi minska mängden fosfor i gödseln:

1. Öka användningen av fytas

Redan år 1995 började Finska Foder (idag Hankkija) tillsätta fytas i uppfödningsfoder för svin. Det ledde till att halten av oorganisk fosfor i svinfodret kunde sänkas betydligt.

De första foder som berikades med fytas var allfoder för uppfödning av slaktsvin. Senare har man också börjat tillsätta fytas i allfoder för suggor och grisar och också i koncentrat. Hos Hankkija tillsätts enzymet till fodret efter värmebehandlingen, vi ser alltså till att vi inte försämrar fytasens effekt.

Fytas frilägger också andra spårämnen och mineraler än fosfor ur fytin så att svinet kan uppta dem. Också aminosyrornas smältbarhet förbättras, när vi tar bort fytin som stör matsmältningen.

Den tillsatta fytasdosen är vanligen 500 enheter. Bruksmängden kan läsas på varudeklarationen. Fytashalten i våra allfoder för svin är i dag för det mesta på nivån 750 eller 1000 enheter (dubbelfytasnivå). Tack vare att användningen av fytas har utvecklats har vi t.ex. under åren 2013-2018 kunnat sänka totalfosforhalten i våra svinfoder med 10 procent, och andelen tillsatt monokalciumfosfat i fodret har halverats eller helt slopats. Vid Åbofabriken har man minskat användningen av monokalciumfosfat per kilo foder med 28 procent 2014-2018. I figur 1 visas hur halten av oorganisk fosfor i alla våra foder gått ner från år 2008 till år 2018.

Fosforhalten i spannmål som odlats i Finland är ca 30 procent högre än i dansk spannmål. Det finns ingen entydig förklaring till detta, men det antas bero på den kumulativa skillnaden mellan skördenivåer, sorter och jordmån.

En utfodring som tar hänsyn till grisarnas, gödsvinens och suggornas behov och produktionsskede är skonsammast för miljön. Fasutfodring förbättrar produktionsresultaten. Överutfodring är påfrestande för djuren, näringsupptagningen är sämre än målsättningen, och den näring som inte upptagits, bland annat kväve och fosfor, åker ut med gödseln.

Oorganisk fosfor i fodertillverkningen
Figur 1. Oorganisk fosfor i fodertillverkningen

2. Utfodringens precision

Den bästa utfodringsprecisionen får vi genom utfodring med allfoder - den baserar sig bl.a. på noggranna uppgifter om råvarorna, noggrann optimering och fabrikens säkra dosering. Vid utfodring med spannmål och koncentrat lönar det sig att analysera spannmålen noggrannt, kalibrera vågarna regelbundet och använda spannmål och koncentrat enligt utfodringsplanen.

Varje uppätet kilo är till glädje för svinen och miljön. Det är viktigt att utfodringstekniken fungerar så man undviker spill. Med fungerande utfodring förbättrar vi effektiviteten, miljövänligheten och härigen också lönsamheten.

Miljöskydd hela tiden allt viktigare

Marjut Suokanto arbetar som utvecklingschef inom svinfoder. Marjut har planerat foder med fytasenzym alltsedan användningen började.

Mycket har gjorts, men mycket finns ännu kvar att undersöka. Nu utreds om fytas kunde utnyttjas ännu bättre. Hankkija är med i branschens forskning om optimering av gödselns fosfor och kväve på gårsnivå (svin och fjäderfä).

Text: Marjut Suokanto, Hankkija Oy
Bilder: Tuulia Nelimarkka och Susanna Salminen, Hankkija Oy