Euro-Bull förbättrade tjurarnas tillväxt lönsamt

Ab Euro-Bull Oy drivs av företagarna Samuel Ingves och Marcus Teir. I uppfödningsanläggningen i Härkmeri, Kristinestad finns 1700 tjurar som föds upp från ett halvt års ålder. Största delen av tjurarna är av mjölkras, ca 25 procent är korsningar med köttras. Kalvarna kommer från fem eller sex mellanuppfödningsstationer.

Uppfödningsbyggnaden är lättskött och långt automatiserad. Här arbetar två anställda i två skift. Tjurarna har boxar med spaltgolv och gummimatta. Mellan de fyra boxraderna löper två linjer med foderelevatorer. Djuren hålls i två avdelningar med ett foderkök i mitten. Byggnaden är totalt 230 meter lång.

Blandfodret delas ut med en foderelevator fem gånger om dagen. Fodret blandas i två stationära foderblandare som styrs automatiskt. Ensilaget läggs i blandarna från två matarbord om 60 kubik, som har rum för stora, 1000-2000 kilos rundbalar. Blandarna fylls på med potatisfoder som till största delen kommer från Öströms lokala potatisfabrik. Potatisfodret gör blandningen fuktig. Granulerat, energirik Viljavahva-spannmålskomponent och Kasvumineral tillsätts från gårdens stående silor. Utfodringssystemet reglerar automatiskt kraftfodertillsatsen i rätt förhållande till ensilagemängden.

För en bättre tillväxt

Hankkijas utfodringsspecialist Felix Karlström är den som gör upp tjurarnas utfodringsplaner. Våren 2025 föreslog han att man skulle byta ut kompletteringsfodret Primo Kasvatus 2 mot det mer energihaltiga fodret Viljavahva och högklassigt Kasvumineral. Tillförseln av energi, stärkelse och AAT-protein förbättrades. Karlström räknade ut att investeringen i en kraftigare utfodring med dåvarande köttpris skulle löna sig, om tjurarnas nettotillväxt ökar med 22 g/dag.

Samuel Ingves berättar, att förändringen av utfodringen ser ut att ge önskat resultat. Före ändringen var tjurarnas nettotillväxt 610-630 g/dag, och tillväxten har redan ökat över 50 g/dag. Det senaste tjurpartiet på 46 tjurar växte 705 g/dag. Avkastningen av den förändrade utfodringen har ytterligare förbättrats av att köttpriset stigit. Tjurarnas uppfödningstid är drygt ett år, så först på våren ser man resultaten av de tjurar som ätit den nya blandningen hela tiden. En stor andel av de goda tillväxtresultaten beror också på den goda ensilagekvaliteten och på att man haft bra kalvar.

Gott ensilage är en viktig lönsamhetsfaktor. Ingves och Teir skördar ensilage från totalt 840 hektar. En del av åkrarna är egna och en del arrenderade. I kusttrakten runt Kristinestad är åkrarna små och utspridda, så det är förnuftigt att bara odla vallfodret själv. Man tar två eller tre grässkördar under sommaren. Fodret har räckt bra till för djuren i de tre ladugårdarna.

Nötköttsproduktion är företagsverksamhet

Ägarna till Ab Euro-Bull Oy är specialiserade nötköttsproducenter. Förutom det gemensamma företaget har båda två egna gårdar i närbyarna. Ingves har 550 biffrastjurar i sin uppfödningsanläggning med ströbädd i Skaftung, och Teir har lika många biffraskvigor på sin gård i Härkmeri. På båda gårdarna arbetar två anställda, förutom företagarna själva. På en kreatursgård pågår arbetet för fullt året om. Den dag intervjun gjordes reparerade Marcus Teir på sin egen gård en vattenledning som spräckts av kölden.

Under den gångna vintern har det rått brist på nötkött. Det produceras betydligt mindre nötkött i Finland än vad som äts. Butikernas kötthyllor har gapat timma, och konsumentpriset på nötfärs har gått upp flera euro per kilo. Samuel Ingves berättar, att bara en liten del av prisstegringen på nötkött har nått fram till producenten. Producentpriset på nötkött i Finland är klart lägre än EU:s medelpris, trots att produktionskostnaderna här är högre.

Nötköttsproducenterna efterlyser en rejälare inkomstfördelning i köttproduktionskedjan för att företagens fortsatta verksamhet och framtida investeringar ska kunna tryggas. Den inhemska nötköttsproduktionen är en viktig del av den nationella försörjningsberedskapen.