Kundnyttan av högklassig utfodringsforskning är tillförlitlighet

Hankkijas produktutveckling

Verklig produktutveckling av foder föutsätter ett gediget och mångsidigt kunnande, pålitilga försöksmetoder och -utrymmen och stora och långvariga satsningar. Det är något annat än att fila på recept eller delta i enstaka projekt, och förutsättningar för produktutveckling byggs inte i en handvänd ning. Den kraftiga ökningen av försökskostnaderna och foderprisernas centrala betydelse har lett till en situation, där effektiv och innovativ produktutveckling av foder är möjlig endast genom att skapa nätverk och ingå partnerskap. Hankkija har byggt upp sitt forskningsnätverk målmedvetet och långsiktigt, och hör idag till branschens toppar. För kunderna syns nyttan av det arbete som görs via nätverket syns i fodrens verkan och i foderinnovationernas pålitlighet. Det färskaste beviset på detta är försäljningen av Progres® till AB Vista, som är ett av världens ledande företag inom tillverkningen av fodertillsatser. Affären kan ses som ett stort uppskattningsbevis för Hankkijas långsiktiga forsknings- och utvecklingsverksamhet och dess pålitlighet.

Tillförlitliga bevis och nytt kunnande

Hankkija lade redan för 20 år sedan ut sin forskningsverksamhet och börja bygga upp ett tvärvetenskapligt och internationellt forskningsnätverk. Forskningsnätverket stödde i början produktutvecklingen av Progut, men senare har målsättningarna utvidgats till att också gälla utveckling av foder och nya foderämnen som stöder tarmhälsan. Forskningsnätverket och dess kompetens har utökats år för år. Den här kompetensnivån och mångsidigheten hade vi inte kunnat uppnå på egen hand, det kan inte heller stora internationella foderföretag. Utvecklingen av nätverket har samtidigt också ökat nivån på vårt eget kunnande. Kunnandet hos Hankkija och dess forskningsnätverk gör oss också till en attraktiv partner, vilket ger möjligheter till nya innovationer och delar kostnaderna för utvecklingsarbetet.

 
Hankkijas forskningsätverk
 

De första samarbetspartnerna i vårt nätverk var de finländska forskningsföretagen Alimetrics och Glykos. Tillsammans med dem utvecklade vi produkterna Progut® och Progres® och flera unika forskningsmetoder som gäller tarmsystemets och våmmens funktion och hälsa. Alimetrics särskilda styrkor är företagets simulationsmodeller för mikrobiologi, tarmsystem och våm och deras forskningsmetoder för tarmens fysiologi och immunologi. Glykos’ specialkunnade gäller medicinsk och näringsvetenskaplig forskning om kolhydrater (glykomik) och tillämpning av denna. Andra inhemska partner i vårt nätverk är LUKE och Helsingfors universitet, med vilka vi under de senaste åren genomfört samprojekt om utfodring av svin och mjölkkor.

Ghents universitet i Belgien hör till världstoppen när det gäller tarmhälsa hos frjäderfän. De hjälpte oss att förstå resinsyrornas funktionsmekanism i djurutfodringen, vilket l.ade en stark grund för Progres’ framgång För närvarande utnyttjar vi Ghents unika kunnande vid utvecklingen av ett nytt foderämne. Med de andra företagen och universitet som nämns i illustrationen gör vi produktutvecklingssamarbete och försök med olika djur. Försöken tillsammans med Poulpharm (BE), Zootest (FR) och universiteten i Warmia och Mazury (PL) har fokuserat på fjäderfä. Hannovers universitet (DE) har gett oss stöd i framför allt forskningen om utfodring av idisslare och Imasde Agroalimentaria (ES) i utfodringsförsök med grisar. Tillsammans med vår distributör Denkavit (NL) gör vi gemensamma försök med kalvar, mjölkkor, suggor och grisar. Med forskningsanstalten CQR (USA) har vi hittills gjort försök med broilrar och med Kasesart universitet (TH) försök med fiskar och räkor. Schothorst Feed Research (SFR) har en speciell ställning i vårt nätverk. Via dem får vi kontinuerligt data om råvarornas fodervärden och utfodringsrekommendationer för djur, och gör tillsammans med andra foderfabriker gemensamma försök som är till nytta för produktutvecklingen av foder för alla djurgrupper. Dessutom gör SFR forskning på beställning av oss, följande projekt som mäter effekten av ett nytt foderämne för grisar kommer att påbörjas i januari 2024.

Förutom att det mångsidiga internationella nätverket ger försöksresultat och tillförlitlig forskningskunskap ger det oss också nytt kunnande och nya idéer och möjligheter till samprojekt som vi inte kunde genomföra på egen hand. Hankkija deltar bland annat i ett samprojekt som leds av SFR, och som utreder hur olika faktorer i processen (malning, värmebehandling och pellettering) inverkar på fodrens smältbarhet och tarmhälsa hos svin och fjäderfä. I vårt andra samprojekt undersöks hur olika utfodringsstrategier som sänker metanproduktionen hos idisslare inverkar med olika nivåer av basutfodring och våm-pH. Dessutom undersöks individuella variationer i kornas metanproduktion. Båda projekten ger sådan ny kunskap som våra konkurrenter inte kan skaffa och ger härigenom en konkurrensfördel. Det handlar ändå om mycket stora, mångåriga och dyra projekt, och Hankkija skulle inte ha resurser att genomföra dem utan samarbetspartner.

Forskningsmetoder till stöd för utvecklingsarbetet

Nyttan av fodren och tillsatsämnena mäts i sista hand genom djurens produktionseffektivitet och välmående. Det är ändå svårt att tillförlitligt påvisa nyttan enbart på basis av djurförsök utan att förstå produkternas funktionsmekanismer i djurens kropp. En bättre förståelse för funktionsmekanismerna hjälper oss också att styra produkternas användning enligt de förhållanden och situationer där de används, för att få ut maximala nytta.

De unika metoder och det kunnande om forskning i fodrens och tillsatsämnenas funktionsmekanismer som finns inom Hankkijas forskningsnätverk har nästan obemärkt vuxit fram över tid. Det är nu länge sen sedan våra partner analyserade tarmepitelets sockerstruktursammansättning och utvecklade metodder för forskning om bakteriers fastläggning i tarmen och mätning av immuncellerna i tarmen. Alla dessa metoder var på sin tid nya och banbrytande. Senare utvecklades simulationsmodeller för att beskriva tarmsystemets och våmmens funktion och analysera mikrobflorans sammansättning med hjälp av bakteriernas DNA (gensekventering).

Nyaste nytt idag är att analysera de funktionella generna i tarmvävnaden, mäta bakteriernas funktion och analysera parametrarna för tarmens kondition och inflammationer. Utvecklingen går framåt och Hankkija och dess partner går hela tiden i täten.

Kundnyttan av högklassig forskning är tillförlitlighet

Kundnyttan av allt detta i hemlandet och exporten kan sammanfattas med begreppet tillförlitlighet. En bättre förståelse för produkternas funktionsmekanismer och vetenskapliga belägg för produkternas nytta i olika förhållanden säkerställer, att vi kan ge användarna rätt rekommendationer om produkternas användning och att våra säljlöften håller. Förr kunde nyttan av fodren bara påvisas på basis av gårdsförsök. Försöks- och jämförgrupperna kunde bestå av djur i två olika broilerhallar eller några suggor, en griskull eller en ko. Eftersom det på gårdsnivå finns många olika variabler och variation och försöken ofta hade bara två upprepningar (oavsett djurantal), borde ett sådant försök i princip har upprepats 100 gångar innan resultaten var tillförlitliga. Ändå gör många foderföretag fortfarande så här. Metodkompetensen hos Hankkija och dess forskningsnätverk och deras vetenskapliga undersökningar om produkternas nytta, som publicerats i erkända publikationsserier, representerar ett annat sätt.