Gödslingen allt viktigare som svavelkälla för vall

I ett försök på Yara Kotkaniemi höjde en ökning av svavelgödslingen grässkörden i samma proportion. Samtidigt förbättrades också kväveanvändningens effektivitet med 40 procent.

Nedkörningen av industrins svavelutsläpp har minskat mängden svavel som växterna får via atmosfären. Vallen behöver ändå ungefär lika mycket svavel som förut. Svavel har många viktiga uppgifter i växternas metabolism. I vall påverkar svavel fodrets råproteinhalt och kväveanvändningens effektivitet.

Den minskade tillförseln av svavel från atmosfären måste ersättas med en balanserande gödsling. YaraMila- och YaraBela-gödselmedlen innehåller 3–7,6 procent svavel - just lagom mycket för att trygga vallgräsets svavelbehov.

Kväve-svavelförhållandet beskriver om svavelgödslningen räcker

För att beskriva svavelgödslingens tillräcklighet på vall används det så kallade kväve-svavel- eller N/S-förhållandet som beräknas i råvaruanalysen. Vallar lider av brist på svavel i förhållande till kvävemängden om N/S-förhållandet är över 14. Om N/S-förhållandet är 12-14 har vallbeståndet lidit av dold svavelbrist.

Det idealiska N/S-förhållandet är ca 8-12. Då har vallens svavelgödsling varit tillräcklig.

Försök med svaveltrappor på Kotkaniemi

I ett fältförsök på Yara Kotkaniemi jämfördes svavelfritt kvävegödsel, Yara-Bela-gödsel som innehöll olika mängder svavel och svavelhaltig YaraVita Thiotrac 300-bladgödsel och hur de räckte för att tillfredsställa vallens svavelbehov. Jordarten på åkerskiftet var GrMo, m och bördighetssvavlet nöjaktigt.

Den första vallskördens mängd steg i samma förhållande som svavelgödslingen höjdes (Figur 1). Samtidigt förbättrades också kväveanvändningens effektivitet med 40 procent jämfört med ett kontrollskifte som inte gödslats med svavel.

N/S-förhållandet, som beskriver om svavelgödslingen varit tillräcklig, visade, att förhållandet då man använder svavelfritt CAN-gödselmedel var över 17 och att vallen tydligt led av svavelbrist. Bladgödsling med Yaravita Thiotrac 300 ökade skörden och sänkte N/S-förhållandet, men vallen led fortfarande av dold svavelbrist.

Gödsling med YaraBela Finlandssalpeter och YaraBela svavelsalpeter sänkte N/S-förhållandet till intervallet 10-11. Då var svavlet inte längre den skördebegränsande faktorn.
Då man bytte ut YaraBela Finlandssalpeter och YaraVita Thiotrac 300 mot gödsling med YaraBela svavelsalpeter gav en ökning av svaveltillförseln med nio kilo inte längre någon betydande merskörd (40 kg ts/ha).

Vid alla behandlingar med YaraBela-gödsel var svavelbalansen positiv, dvs. merparten av det svavel gödseln innehöll blev oanvänd (Tabell 1). Däremot var svavelbalansen negativ vid gödsling med svavelfritt CAN-gödselmedel, och det höga N/S-förhållandet beskrev tydlig vallens svavelbrist.

Tabell 1. Försöksleden för den första grässkörden i svavelgödslingsförsöket på Yara Kotkaniemin och faktiska svavelgivor kg/ha samt den beräknade svavelbalansen kg/ha på basis av skördemängden och svavelhalten. En positiv svavelbalans visar mängden gödselsvavel som blivit kvar och inte använts av växterna.

Svavelgödslingens tillräcklighet i gårdsförsök

I gårdsförsöken följdens svavelgödslingens tillräcklighet särskilt i samband med komplettering av kreatursgödsel. Kreatursgödsel innehåller väldigt lite svavel, så det svavel som vallen behöver måste ges som kompletteringsgödsling.

I gårdsförsöket gödslades den andra grässkörden antingen med YaraMila Y4-gödsel eller med svämgödsel (30 t/ha) kombinerat med YaraBela Svavelsalpeter (40N) (Tabell 2). På det försöksled som gödslat med YaraMila Y4 var skörden 1500 kg ts/ha större då skördens råproteinhalt i båda leden var 130 g/kg torrsubstans.

Svavelbalansen var positiv i båda försöksleden och N/S-förhållandet var lågt, dvs. vallbeståndet fick tillräckligt svavel från jorden och vallen led inte av svavelbrist. Den lägre skördenivån i det försöksled som fått svämgödsel berodde på växtperiodens torka och på den dåliga mineraliseringen av näringen i svämgödseln, och inte på att svavelgödslingen skulle varit otillräcklig.

Tabell 2. Gårdsförsökets andra grässkörd, svavelgödsling, svavelbalans och N/S-förhållande.