Hur förbättra förstakalvarnas mjölkproduktion?
Kon uppnår sin största mjölkproduktion under den tredje och fjärde produktionsperioden. Det betyder ändå inte att inte också förstakalvarna skulle kunna ge lika mycket mjölk som de äldre korna. Tumregeln är att förstakalvarnas mjölkmängd inte skulle vara över 10 % mindre än de äldre kornas. Det är ändå vanligt att de kor som kalvat första gången på gårdarna har en mjölkningskurva som är jämn och låg, och att mjölkningsperiodens resultat blir svagt. Vad beror det på?
Mjölkproduktionen under kons första laktationsperiod påverkas mest av hur föruppfödningen lyckats. En ko som vuxit bra är 22-24 månader gammal då den kalvar och väger ca 85 % av sin vikt som fullvuxen. Av den strukturella tillväxten borde ca 95 % redan vara färdig. Kalvning vid den målsatta tidpunkten betyder ändå inte alltid att kvigan skulle ha vuxit tillräckligt med tanke på den första mjölkningsperioden. Dagens kor är redan så stora, att startuppfödningen borde ha lyckats i varje skede för att korna ska vara tillräckligt stora när de kalvar.
Kalvarnas tillväxt påverkar framtidens mjölkproduktion
Det lönar sig att satsa på utfodringen av kalvarna och ungdjuren, eftersom de har den bästa foderutnyttjandeförmågan under kons hela liv. Dessutom syns effekterna av kalvperioden långt in på mjölkningsperioden, och till och med ännu på nästa generation. En undersökning vid Cornell-universitetet visade bland annat, att varje kilo korna lagt på sig under mjölkutfodringen gav 850 kg mera mjölk under den första produktionsperioden. Vid den tredje produktionsperioden var skillnaden mellan korna i medeltal redan 2280 kg mera mjölk per period. (Soberon, F. ym. 2012. Preweaning milk replacer intake and effects on long-term productivity of dairy calves. Journal of Dairy Science 95: 783-793).
Kalvar växer ofta bra under mjölkperioden, men det kan bli en svacka i tillväxten efter avvänjningen. I slutet av en riklig mjölkutfodring är kalvens faktiska intag av torrsubstans ännu lågt. Om man begränsar utfodringen av kalvpelletter eller ger det bara i ett ämbar med höga kanter får kalvarna för litet energi. Det är ingen bra lösning att ge kalvarna samma blandning som mjölkkorna, eftersom småkalvarna inte kan utnyttja torkad eller krossad spannmål så bra. Förhållandet mellan energi, protein och mineraler är inte heller balanserat för kalvar. Primo-kalvfodren innehåller förutom hög energi och lättsmält protein också de patenterade ämnena Progut® och Progres®, som förbättrar upptagningen av näringsämnen.
Ett typiskt problem hos äldre kvigor är för lågt intag av protein. Om proteinintaget är för lågt, ökar insulinproduktionen så att kroppen börjar styra energi till fettproduktion. Då växer inte kvigornas kroppsram och de blir i stället feta, särskilt om foderstaten innehåller mycket energi.
Begränsas kvigornas avkastning av energitillgången?
När kvigorna flyttas över till mjölkningsavdelning ska de stödas på alla sätt. På många robotgårdar har man gjort egna tabeller för korna i den första mjölkningsperioden. Typiskt är här att foderstaten är ca ett halvt kilo mindre än för de äldre korna. Eftersom kvigan ännu växer behöver den ändå mer energi än en ko som mjölkat flera gånger, även om denna producerar 10 kg mera mjölk. Om fodermängderna vid roboten är små och utrymmet vid foderbordet begränsat är det är mycket vanligt att förstakalvarnas mjölkmängd begränsas av energitillgången. Det lönar sig ändå att höja kraftfodergivan under mjölkstigningsperioden i måttlig takt, eftersom kvigornas intag av ensilage eller blandfoder ökar långsamt. För att kvigorna ska uppsöka roboten och foderstället aktivt är det extra viktigt att sköta om klövarnas skick. Det lönar sig att börja stöda klövhälsan i god till till exempel med hjälp av ProPath-spårämnen, särskilt om kvigorna vistats på ströbädd innan de flyttas till mjölkningsavdelningen.
En blygsam avkastning efter förstakalvningen betyder inte alltid att den livstida avkastningen blir låg. Arvsanlagen bestämmer också om den första mjölkningsperiodens nivå avviker klart från senare produktionsperioder. Vissa kor mognar långsammare, men kan ändå med tiden komma att mjölka hundra ton eller mera. När man känner sin besättning väl vet man vilka djur som ska ges chansen till bättre produktionsperioder längre fram.