Hurdan höna – sådant foder

Hönans kalkylerad näringsbehov består av underhåll, tillväxt, aktivitet och näringsämnen som behövs för äggproduktionen. Den dagliga foderdosen måste uppfylla de här behov. När man vet vilka de dagliga behov är, kan den passliga konsistensen för fodret planeras bara, om man också vet hönans dagliga foderintag. En del av hönsgårdar mäter inte foderkonsumptionen noggrant. Lyckligtvis har höns en mycket välutvecklad förmåga att reglementera sitt foderintag enligt energibehovet. Det här underlättar arbetet för foderplaneraren.

Foderkonsumptionen spelar en nyckelroll

När man väljer allfoder eller sammanställer koncentratfoder är det viktigt att veta, hur mycket foder hönsflocken, som skall börja lägga ägg eller flocken som redan har ägg, äter. Det dagliga intaget av näringsämnen avgörs enligt foderintaget och fodrets näringsinnehåll. Då fodrets näringsinnehåll väljs enligt foderintaget, så att den motsvarar dagliga behovet av näringsämnen, lyckas man maximera äggproduktionen och åstadkomma en bra fodernyttograd.

Hönan äter huvudsakligen för att tillfredsställa sitt energibehov. Visserligen ökar en ung höna foderintaget för att tillfredsställa utöver energibehovet också sitt proteinbehov. Även andra näringsämnen, som brist av eller överflöd av mineraler kan minska eller öka foderintaget. Generellt är det energihalten av fodrets komponenter som bestämmer hur mycket hönan äter foder. Den här tumregeln fungerar bra i praktiken, även om höns har tendens att äta mera än de behöver om energihalten är väldigt hög i fodret.

För att försäkra att hönan får rätt energi och rätta näringsämnen av fodret, måste fodret för det första innehålla tillräckligt med energi och för det andra rätta mängden andra näringsämnen i relation till energihalten. Tillräckliga energihalten i fodret försäkrar, att inte hönans foderintagskapacitet överskrids före den tillräckliga energimängden är fylld. Om hönan, som har hög foderintagspotential och energibehov, ges för näringsrikt foder, får den lätt mera näringsämnen än den behöver. Det här leder till en icke önskvärd stegring i äggvikten.

Bild om halten av näringsämnen i fodret
Bild 1. Halten av näringsämnen i fodret räknas enligt hönans behov för näringsämnen och foderintaget.

Fodrets energihalt är en bra startpunkt för utfodringsplaneringen, om man inte vet verkliga foderintaget. Utfodringsrekommendationer av höns uppfödare baserar sig oftast på hönans ålder eller äggläggningsfasen och foderkonsumptionen. Till exempel det dagliga behovet för lysin för en vit hybrid i början av äggläggningen är enligt uppfödaren 0,87 g. När foderintaget är 100 g är den rätta lysinhalten då 0,87 % alltså 8,7 g lysin/kg foder. Om foderintaget är 105 g, måste lysinhalten i fodret vara 0,79 %, alltså 7,9 g lysin/kg foder.

Fodret enligt hönan

Hankkijan Punaheltta Paras -allfoderserien innehåller sju fodersorter med samma energihalt. Tabellen 1 hjälper att hitta rätt foder enligt flockens äggläggnings procent och foderintag. Då exakta informationen om foderkonsumptionen fattas har erfarenheten visat att använda Paras -foderserie också enligt hönsvikten, äggvikten och äggläggnings procenten.

Tabell 1. Välj rätt allfoder enligt flockens äggläggnings procent och foderkonsumption:
  • 1. Välj kolumnen som motsvarar flockens äggläggningsprocent
  • 2. Välj från kolumnen raden som motsvarar dagliga foderkonsumptionen
  • 3. Hitta den rätta Punaheltta paras -produkt för flocken från radens vänstra hörn!

Hur mycket energi behöver hönan?

En vit höna i normal vikt behöver omsättbar energi ungefär 1,2-1,3 MJ/dag, då hönan lever i 20°C temperatur och dess fjäderdräkt är i bra kondition. Jämfört med höns i inredda burar, behöver golvgående höns ungefär 10 % mera energi då de rör sig mera. Till underhållet av hönan går det ungefär 60-65 % av det totala energibehovet.

I praktiken kan hönan behöva mera energi än den kalkylerade mängden. Foderintaget som behövs för den här energimängden kallas för residual foderintag. Med andra ord räknas residual foderintag som skillnaden mellan det verkliga foderintaget och det uppskattade foderintaget.

Skillnaden mellan individer i den residuala foderkonsumptionen förklaras med skillnaden mellan fåglarna i fysiologiska egenskaper, fysisk aktivitet, konditionen av fjäderdräkten, äggproduktionen och kroppssammansättningen. Ju mindre hönans residual foderintag är, desto bättre än dess fodernyttograd.

Det skulle vara viktigt att energi och foder inte används till något annat än uppehåll, tillväxt, äggproduktion och motion. Bra fjäderdräkt är en nyckelfaktor för att uppnå en bra fodernyttograd och ägg vikt. En höna med dålig fjäderdräkt äter mycket, får för mycket näringsämnen ur fodret och lägger därför för stora ägg.

Energi till gårdsblandningar från vete och olja

Samma logik som stämmer med energihalter och foderintaget i allfoder, stämmer också med koncentratfoder. Höns äter ofta mera koncentratspannmålsblandning än allfoder. Det här beror på skillnader mellan energihalter i fodret. I koncentratutfodring, som innehåller koncentrat, korn, havre och foderkalk, blir energihalterna ofta låga jämfört med andra näringsämnen. Sådan foderblandning äter hönan oftast mera av, varefter proteinintaget växer och äggvikten blir för stor. Huvudsakliga energikällan för hönan är stärkelsen i spannmålet. Vete innehåller mera stärkelse och energi än korn och havre. När man blandar koncentratsfoder, är användning av vete och olja rekommenderbara sätt att öka energihalten i blandningen.

Erja Koivunen och Eija Valkonen, Hankkija Oy