Maito Farmari vill optimera ekonomin, Kultamineralerna övertygar

- Utfodringen är viktig för mjölkproduktionen, och små justeringar kan ha stor inverkan, säger Tuomas Simola på Maito Farmarit Oy. Han är framför allt intresserad av ett ekonomiskt optimi, dvs. det resultat man kan uppnå med vissa anskaffningar och utgifter.

Maito Farmarit Oy är en mjölkgård med 300 kor i Artsjö, Orimattila. Gårdens verksamhet har ordnats på ett mer ovanligt sätt: bara mjölkkornas ladugård och dess funktioner har inrättats till aktiebolag. Alla produktionsinsatser till aktiebolagets ladugård köps utifrån, även ensilaget. Tack vare det verkar Tuomas Simola, som har posten som ordförande i aktiebolaget, ha stenkoll på insatsernas inverkan på produktionen och intäkterna.

Mjölken till mejeriet och klövarna i skick

Vid intervjutillfället i december 2025 beskriver Tuomas Simola hur gården lyckats: ”I år har vi haft som tema att all mejeriduglig mjölk ska gå till mejeriet. Nu är andelen mejerimjölk redan ca 96 %”. Det är bara med den mjölk som säljs till mejeriet man gör resultat i Maito Farmaris verksamhet.

Mängden mejerimjölk från gården har ökat när mjölk inte mera behöver avskiljas, och veterinärkostnaderna har också minskat. Det finns många faktorer bakom utvecklingen, men från början av 2025 har man gjort tre ändringar av utvecklingen, som Tuomas anser har påverkat:

1. Mjölkkornas mineralfoder byttes till Kultakivennäinen Lypsy
2. Man började använda Auto-Houkutus som lockfoder
3. Man började igen använda mäsk som komponent i blandfodret

– Trots sommaren 2025 bjöd på en värmebölja som varade över 40 dagar klarade vi hettan bättre än tidigare somrar, och korna rörde på sig bra, säger Tuomas. Mjölkens cellhalt hölls under kontroll trots den svåra sommaren, och det hjälpte oss att öka andelen mejerimjölk.

Tuomas berättar, att man investerade i Kultakivennäinen Lypsy som mineral åt mjölkkorna, eftersom klövarnas hållbarhet var en sak man ville utveckla mest på gården. - Klövarna sattes i första hand vid valet. Arbetet blir så mycket lättare när korna går ordentligt, berättar Tuomas Simola.

Hur ser de så ut i ladugården 10 månader efter att Kultakivennäinen Lypsy tagits i bruk?

Både Tuomas och gårdens anställda säger att kornas bättre klövhälsa syns konkret i ladugården. - Allt färre kor behöver ledas till roboten, och förekomsten av halta kor, förutom de som har klövspaltsinflammation, har minskat. bekräftar gårdens anställda Maarit.

Den heta sommaren 2025 satte kornas klövhälsa på prov runtom i Finland, så tidpunkten för granskningen av klövhälsan hos Maito Farmarit i månadsskiftet november-december är inte den bästa.

Man kan ändå jämföra hälsan i februari-mars 2024 och 2025 med varandra. Enligt klövvårdsrapporten har andelen friska kor som fått klövvård stigit från 76 % till 81 %, trots att antalet kor vilkas klövar granskats var 518 i rapporten för 2025 medan rapporten upptog betydligt färre kor eller 374 föregående år.

Av rapporterna framgår också att andelen kor med den vanligaste klövsjukdomen som behandlas, dvs. hudinflammation i klövområdet DD, hade minskat från 9,9 % till 6,8 %. Förekomsten av sulblödning har minskat från 5.3 % till 2,1 % och förekomsten av klövsulesår från 4 % till 2,7 %. Förekomsten av icke-smittsamma klövskador minskade alltså med 48 %.

Tuomas Simola konstaterar slutligen leende, att nog ett par procent av den ökade andelen mejerimjölk och den bättre klövhälsan beror på att man börjat ge mjölkkorna Kultamineraler.