YaraVita Magtrac – Bladgödsling två veckor före skörden för att höja vallfodrets magnesiumhalt

Vallfoder med hög kaliumhalt och låg magnesiumhalt har ställt till problem på olika håll i Finland särskilt till följd av torka under växtperioden. Obalans i vallfodrets mineralsammansättning ökar risken för kalvningsförlamning under utfodringsperioden. Risken är störst i fråga om vårskörden, när marken under vintern har frilagt mycket kalium som växterna kan använda.

Vallväxternas kaliumupptagning ökar i torka, eftersom kalium behövs speciellt för att reglera vattenhushållningen. Det råder en stark konkurrens i upptagningen av näringsämnen, och stor upptagning av kalium undantränger upptagningen av magnesium. Det leder till att vallfodret får en ogynnsam mineralbalans och att ekvivalentbalansen (K/Mg+Ca) stiger över målvärdet. Under mycket torra växtperioder förekommer det problem också på åkerskiften där markens bördighetskalium inte är särskilt högt.

Regel nummer ett - undvik riklig spridning av kreatursgödsel vid gödslingen för vårskörden

Det är svårt att förutse växtperiodens väder och förekomsten av torrperioder under våren. På Yaras pilotgårdar uppmättes de högsta kaliumhalterna i vallfoder under torra vårar i den vallskörd, där man vid gödslingen för den första skörden använt svämgödsel (30 t/ha). Kreatursgödsel innehåller mycket kalium, som i motsats till det kväve som ingår i stallgödseln genast kan upptas av växterna. Riklig användning av kreatursgödsel i torra förhållanden ökar risken för hög kaliumhalt i vallfodret.

Enbart magnesiumhaltigt gödselmedel räcker inte

Man testade olika magneiumgödslingsstrategier i tre försök på Yaras pilotgårdar i Iitti och Reisjärvi.

I Iitti var markens bördighetskalium tillräckligt, och kalcium- och magnesiumvärdena var tillfredsställande. Åkerskiftets Mg/K och Mg/Ca-förhållanden vad goda. Trots det var vallfodrets magnesiumhalt för låg 1,5 Mg/kg ts och det förekom fall av kalvningsförlamning på gården trots tillskott av mineralfoder.

I upprepade försök testades effekten hos magnesium som tillförts via marken och som bladgödsling i olika doser. Som mest tillfördes via marken en magnesiumgiva som var 7 gånger större jämfört med de gödselmedelfabrikat som finns på marknaden.

Konkurrensen mellan upptagningen av magnesium och andra näringsämnen är hård, och därför höjdes vallfodrets magnesiumhalt inte då magnesiumet tillfördes enbart i form av granulerad gödsel, om inte givan var mycket hög.

Behandling med YaraVita Magtrac ska göras två veckor före skörden

Bladgödsling med YaraVita Magtrac 5 l/ha höjde på båda försöksplatserna vallfodrets magnesiumhalt, då besprutningen gjordes två veckor före skörden.
Vallfodrets magnesiumhat steg efter bladgödsling med YaraVita Magtrac på båda försökplatserna med ca 0,2 g/kg ts. I Iiitti steg vallfodrets magneiumhalt 1,5 -> 1,7 k/kg ts, när gödslingen gjordes med YaraMila Y 3 Spårämne + YaraVita Magtrac 5 l/ha.

Samtidigt sänktens vallfodrets K/(Ca + Mg) ekvivalentförhållande till den målsatta nivån, under 2,2. Utan magnesiumgödsling var K / (Ca + Mg) ekvivalentförhållandet 2,4 och i det försöksled som gödslats med YaraMila Y 3 Spårämne + YaraVita Magtrag var förhållandet 1,8.