På gården Tapiola görs framgångarna redan under sinperioden

Matti lehikoinen i ladugården med sin son

I Juga i Norra Karelen har Matti Lehikoinen 80-90 mjölkkor som arbetskompisar. Boskapen, som är mest svartvitt, är hållbart och hälsosamt och medeltalet för kalvningar har ökat över tre. På Tapiola gården finns det även en hundratonnare. Matti Lehikoinen är också nöjd med mjölkavkastningen, även om framtidens mål är allt högre. Den rymliga ladugården är byggd år 2011.

En lyckad blandningsutfodring spelar ett viktigt roll på Tapiola gården. Ensilaget innehåller mest timotej och med den används en krossad spannmålsblandning och Tiiviste-Krono. Blandningens kvalité och stråets längd är konstant under observation och blandfodervagnens bett vässas minst en gång i året.

På gården kontrolleras det alltid, att fodret inte är ett dygn äldre, vattnet är fräscht och bäddarna är rena. ”Skulle du själv äta gammalt mat av en smutsig tallrik?” funderar han. Lehikoinen observerar utfodringen konstant. ”Våmmens fullhet och dyngans konsistens är bra mätare” berättar han. Även mjölkens urea- och fetthalt berättar om utfodringens balans. Kons viktigaste uppgifter är att mjölkas, äta och idissla. Om korna står utan orsak, kan det berätta om ett problem, till exempel värmestress eller att båset är dåligt. På Tapiola gården blåser fläktarna alltid då temperaturen stiger över +15 grader.

Utmaningarna under kontroll med utfodringen

Enligt Lehikoinen går många problem att lösa med utfodringen. På Tapiola gården kämpades det länge med ständiga klöversjukdomar och haltandet och till slut kom det fram att orsaken till problem var brist på fiber. Klöverhälsan stöddes också med Sorkka+ -mineraler. I mineralutfodringen svär Lehikoinen på organiska spårämnen och biotin. De här ämnen finns rikligt i Sopivakivennäinen, som är skräddarsydd för gården. I mineralet är det också tillsatt koppar, som förbättra kornas fertilitet. I Sopivakivennäinen har man också tillsatt soda för att balansera våmmens pH.

På Tapiola gården vet man kostnaderna redan på förhand, eftersom gården har gjort ett terminavtal om fodret för nästa säsong. Såhär kan man koncentrera på själva produktionen och planera verksamheten pålitligt framåt.

Att stöda foderintaget under sinperioden är särskilt viktigt

Lehikoinen satsar på en lyckad sinperiod. Att upprätthålla foderintaget är särskilt viktigt och med att satsa på den rätta viktklassen och foderintaget kan man förbättra energiintaget genast då mjölkningssäsongen börjar. I blandningen för sinkor använder Matti utöver vall havre som helsädesensilage. Då mjölkproduktionen börjar undviks dold ketos också med Acetona Energy -energilösning. ”Under sinperioden avgörs redan säsongens resultat, dess betydelse underskattas för ofta”, konstaterar Lehikoinen.

På Tapiola gården görs en mjölkko redan då den är en liten kalv. Råmjölkens kvalité granskas hos varje ko med Brix-antikroppmätare. Kalvarna har fri tillgång till syrad mjölk och för våmmens utveckling får de grovfoder och Primo Starter. Äldre kvigor får hö av hög kvalité, spannmål och protein. Som allfoder har Lehikoinen valt Primo Hieho. Satsningen under startperioden har lönat sig, eftersom den genomsnittliga kalvningsåldern för kvigor är under 25 månader.

Gårdens mål för framtiden är att utveckla den nuvarande produktionen och höja mjölkmängden. En dag går gården kanske över till robotmjölkning. På gården finns det alltid något att göra, men som tur har Lehikoinen ofta med sig en ivrig ung medhjälpare.