Blogg: Ta hand om de första 100 dagar med specialfoder

Korna äter

Laktationsperiodens framgång kan oftast förutses på grund av de första 100 dagar. Säsongen börjar med kalvningen, varefter mjölkproduktionen stiger till sin topp, kon borde ännu bli dräktig och därtill borde man ännu undvika alla de fällor som hotar hälsan. Hur klarar man sådan utmaning?

Då mjölkproduktionen startar handlar det om sårbara tider. Kon måste kunna äta tillräckligt ända från början och mjölkkurvan stiger från noll till fyrtio snabbare än min gamla bil. Om situationen störs då till exempel på grund av en sjukdom, kan dåliga starten sakta farten ännu länge. Enligt undersökningar är kornas mjölkproduktion 11 % lägre hos de som har lidit av en juverinflammation i början av laktationsperioden.

Grundarbetet för att upprätthålla förmågan att äta görs redan under sinperioden, men efter kalvningen tas alla konster i bruk. En högproducerande ko kan inte äta enligt behov, då största delen av energin styrs till mjölkkörteln och mjölkproduktionen. Att enbart höja spannmåls- eller kraftfodermängden i utfodringen är inte en genväg till lycka, eftersom goda avsikten kan vända till ett problem. Hög stärkelsehalt höjer mängden av flyktiga fettsyror i våmmen, varefter våmmens pH sänker till sura sidan. Kon slutar ofta äta och fortsätter först då våmmens pH har sakta stigit. Den sura våmmen går att neutralisera med soda eller mera långverkande med Pötsipuskuri, som innehåller tre verksamma ämnen. Energinivån går att förbättra också utan risken av försurning av våmmen.

Acetona-produkter stöder kon då mjölkproduktionen startar. De är energifoder, som höjer blodets glukoshalt effektivt utan risk för försurning av våmmen. Verksamma ämnen är propylenglykol och sockeralkoholer som ökar produktionen av propionsyra, som kon kan konvertera till blodglukos. Enligt undersökningar minskar de här verksamma ämnen mängden av ketonkroppar i blodet. Acetona-energilösningar innehåller inte heller glycerol. Våmmikrober lär sig snabbt att bryta ner glycerol i våmmen för sin egen energi, därför blir nyttan för höjningen av blodsockret liten från kons synvinkel. Smakligheten är väldigt viktigt med energifoder, då bara äten foder kan underlätta kons tillstånd. Propylenglykol är effektivt men enbart inte så smakligt.

Varför är energibristen så skadlig åt en mjölkko? Dold ketos är en lömsk sabotör, som orsakar obemärkt problem både för kons hälsa och avkastningen. Man försöker få energi i mjölkproduktionen med alla sätt. Då glukoshalten i blodet inte räcker för att fylla energibehovet, försöker kon bilda det via ketonkroppar. För stor mängd av ketonkroppar får kon att må illa, fast kon är hungrig smakar inte fodret. Då blir energibristen ännu större och kon kan insjukna i klinisk ketos. Då en ko magrar, lossar det fett ur vävnaden så mycket att kroppen inte kan hantera det. Fettet samlar sig i levern och hindrar slutligen leverns normala funktion. Dåld ketos skjuter också upp nästa dräktigheten, minskar mjölkavkastningen och inkomsten med flera hundra euron per ko. Dold ketos utsätter kon också för andra sjukdomar.

När kon går ner i vikt, blir också fettmadrassen i klöven tunnare, som kan orsaka hälta. Olika klövsjukdomar kan också orsaka hälta, som kan förekomma lätt efter kalvningen på grund av sämre immunförsvar. En ko med sjuka klövar äter mindre och kan vara motvillig att gå till mjölkningsstationen. Det här påverkar genast avkastningen och välmåendet. Klövhälsan kan speciellt stödas med att satsa på golvytor och mineralutfodring. Biotin och organiska spårämnen som koppar, mangan och sink förbättrar klövhälsan och klövens hållbarhet. Organiska spårämnen förebygger och lindrar smittande klövsjukdomar. I den här formen absorberas spårämnen effektivt och oberoende av annan utfodring.

Då kon blir dräktig är det höjdpunkten under de första 100 dagar. När energibalanser är under kontroll och sjukdomar undviks, lyckas insemineringen oftast på första gången. Rätta insemineringstiden beror mycket på kon och avkastningen, men som en tumregel kan man tänka att en förlängd inseminering orsakar alltid kostnader. Att observera brunsten kräver kunskap av djurskötaren och andra kor visar sin brust tydligare än andra. On brunstens täcken är svaga i hela boskapen och kalvningsintervallen har blivit förlängd, kan fertiliteten förbättras till exempel med grynig Acetona Energy Power eller med starka Tiineys+ -mineraler.

Början av laktationsperioden är en utmanande tid, men med att satsa på den går sluttiden med sin egen vikt. Grundutfodringen är såklart allra viktigast, men speciellt under de första 100 dagar och dess utmaningar får man helheten under kontroll med specialfoder. En liten insats kan ha en stor effekt, om långvariga problem kan undvikas med den.

Vappu Tauriainen,
utvecklingschef, specialfoder